lullethebulle.blogg.se

Med det bästa av två världar med närhet till både stockholms statsliv och landslivet är Järfällas hjärta ett smultonställe sedan länge och har en lång historia med många av sveriges främsta stadsmän genom tiderna och nutids kändisar. Allt från Axel Oxenstierna till Mikael Persbrandt, har livsorganet att erbjuda de som tittar extra noga. Officiellt sammunvuxen med stockholm år 1970 är Jakobsberg  lång ut i nordvästra hörnet av stockholms stad.

Historien bakom namnet “Jakobsberg”

“År 1657 gifte sig Brita Cruus med Jakob Lilliehöök av Fårdala. Hon var 17 år gammal och dotterdotter till Axel Oxenstierna, en av Sveriges främsta statsmän alla tider. Som morgongåva fick hon ”Lilliehöökens Säthesgård”. Samma år stupade maken i fält och den unga änkan hedrade Jakob genom att döpa den här gården till Jakobsberg.” (Jakobsbergs Folkhögskolas hemsida)

Gården kallar vi idag för “Jakobsbergs Folkhögskola” och den kullen har alltså gett namnet åt Järfällas centralort. I slutet av 1700-talet byggdes gårdens byggnader men gården blev inte en folkhögskola förens år 1919 då endast 23 elever började på skolan i november. Drygt 10 år senare byggdes skolan ut med byggnaden “Arken” som användes för samlingssal, gympasal och friskvårdens lektionssal. Byggnaden bygdes med bidrag från privatpersoner under 1930 talet. Skolan hade då en väldigt lite personal bortom lärare så elever hjälpte till med att laga maten och städe. Inte förens i början på 70-talet hade skolan husmor, kökspersonal och vaktmästare. Vid den tiden fanns det även över 100 elever och ett femtontal lärare på skolan. (Jakobsbergs Folkhögskolas hemsida) 

Runt skolan står två stycken runstenar: Runinskrift U91 och U92 (U står för upplands). Det äldsta spåret av stenarnas existens var från en dokumentation av antikviteter från år 1982 då båda stenarna var med. Sten U91 flyttades i mitten av 1700-talet närmare Jakobsbergs gård men föll senare omkull med inristningen nedåt och glömdes bort. Stenen upptäcktes först när år 1886 stenen sprängdes för att användas vid ett ladugårdsbygge. När man insåg att det var en runsten sattes den ihop igen och restes på sin nuvarande plats. Skriften på stenen tyds i nusvenska som "Gunvor och Kättilfrid lät resa stenen. Holmsten och Holme reste stenen efter Frösten..."(Uppsala Universitetets runtextbas) Resten av skriften fattas då stenen är skadad och delvis ej har gått att tolka.

Runinskrift U-91

Jakobsbergs kvarn

I början på 1780-talet byggdes en kvarn i jakobsberg. Kvarnen användes snabbt av fler och fler mjölnare tidigt efter sin tillkomst och användes vid början av 1920-talet av så många som 25 mjölnare. Kvarnen har sedan dess gått igenom mycket, år 1929 blåste vingarna av kvarnen i en våldsam storm och gjorde den praktiskt obrukbar som kvarn. Kvarnen används sedan som bostad av en tysk verkmästare under drygt 10 år, han hyrde då bostaden och ville då köpa den efter sina 10 år i bostaden men blev nekad på grund av militäriska skäl. Kvarnen säljdes efter det runt bland olika foretag, privatpersoner och föreningar i samband med marken den stod på. År 1957 köpte kommunen alla andelar i “Föreningen Jakobsbergs Hembygdsgård”  och blev då även ägare av kvarnen, samma år brann kvarnen ner.  

Kvarnen var nu i ett extremt dåligt skick och en järfällabo ägnade tid till att skriva en dikt om en viss brännskadad kvarn som han tidigare hade vart trädgårdsmäster för och betydde mycket för honom. Slutet av dikten lyder:

“ Jag när ännu på tanken, att det finns hopp,

så länge jag kan stå rätt opp.

Kanske en dag jag står här renoverad och fin

vid sidan av höghusens mångfald.

Den enda önskan jag har, det är att papperskvarnarna

mala lika raskt som jag i min välmakts dar,

i väntan den rostiga vimpeln den bara gnisslar och gnisslar,

å hå ja, ja, jag är ju bara en gammal väderkvarn. “

(Ur “Jakobsbergs Kvarn” en pdf ifrån “Järfälla Hembygsblad”, år 1972)